Migrän dag

  2013-05-01 @ 05:57:23 Under  

Halloj, ännu en dag har passerat.
Klockan är nu 20.23 och hg ska just bädda ner mig i sängen.
Dagen idag började bra, jag kon till skolan spelade lite musik. Gick till min andra lektion där jag fick mycket gjort. Tredje lektionen, kände att min spansk talande del av hjärnan utvidgade sina kunskaper. Sedan kommer vi till min fjärde lektion, lektionen som förstörde min dag. Jag kände mig lite underlig redan när lektion började, men det va när jag började läsa det jobbiga startade. Vi läser Malcolm X och jag läste i dag kapitel nummer 7, men av någon konstig anledning gick det väldigt långsamt och det var faktiskt riktigt svårt att läsa. Efter ett tag förstod jag vad som pågick men jag hoppades av hela min själ att min hypotes var fel. Som vanligt så hade jag rätt. Jag förlorade min syn på vänster öga, något som skött två gånger tidigare i mitt liv, detta är förvarningen på en riktigt hemsk migrän.
Jag fortsatte läsa min bok och försökte låtsas som ingenting till jag fick min syn tillbaka, det var då smärtan kom. Jag kunde nu längre inte skriva eller häfta av någon konstig anledning. Jag gick till skolsköterskan som sa att "du kanske borde lägga dig ned" så där låg jag i 20 minuter och gick sedan tillbaka till min government klass där all min fokus låg på att inte gråta. När klockan ringde gick jag snabbt till min värd mammas klass rum där hon var redo för att skjutsa hem mig. I bilden på väg hem grät jag och trodde att jag skulle kräkas för att det gjorde så ont.
Sen somnade jag.
Det var i stort sett min dag. Anledningen till att jag skrev sett så långt var för att jag vill berätta hur jobbigt det är att ha migrän. Jag hatar det. Tur är väl att jag har två familjer som hjälper mig när tillfällen som dessa inträffar. Jag fick min middag på sängen, det var nästan som frulle på sängen eftersom jag nästan var nyvaken.

Jag hoppas som varje gång när jag har extrem smärta utan anledning att jag ska vakna upp med superkrafter av något slag morgonen där på. Jag håller tummarna. Superkrafter eller liknande är det enda som är okej för att känna sån här smärta.

Mason för vara med på en bild för att lätta upp stämningen lite.

Puss och Kram, okej!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback